Nyhetsbrev april

Detta är utredningens femte nyhetsbrev och innehåller ett urval nyheter som sekretariat bedömer som relevanta för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen på betalningsmarknaden. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla dig till nyhetsbrevet eller tipsa oss om nyheter? Maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se

BETALNINGSUTREDNINGENS ARBETE

Betalningsutredningens särskilda utredare, Anna Kinberg Batra, har intervjuats i DI. I intervjun lyfter hon bl.a. vikten av säkra och robusta betalningssystem, och att det i dagens digitala system finns en sårbarhet, till exempel mot cyberhot och intrång. Anna Kinberg Batra säger också att det kan finnas skäl att stärka statens tillsyn av Swish, och att den tekniska utvecklingen på betalningsmarknaden behöver balanseras med säkerhet och konsumentskydd.

Betalningsutredningen har låtit undersökningsföretaget Origo Group fråga ett par universitet och högskolor, företag och civilsamhällesorganisationer om hur vanligt det är att personer nekas öppna ett betalkonto i en svensk bank. Resultatet visar bl.a. att 11 av 16 universitet/högskolor känner till att personer inom deras organisation, eller som organisationen är i kontakt med, haft problem med att öppna ett betalkonto. Problemet tycks främst bero på att personerna saknat svenskt personnummer.

Denna vecka äger Stockholm Fintech Week rum. Utredningens huvudsekreterare Fredrik Wiklund Bystedt deltar i ett panelsamtal om strukturreformer på betalningsmarknaden och vilka möjliga effekter de får för fintech-ekosystemet.

SVERIGE

Finansdepartementet har lagt fram ett förslag om att filialer till utländska kreditinstitut i Sverige ska omfattas av skyldigheten att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Finansinspektionen (FI) har publicerat myndighetens årliga KonsumentskyddsrapportI rapporten lyfter FI bl.a. att allt fler konsumenter vänder sig till myndigheten för att klaga över att banker nekar dem att öppna ett betalkonto eller att de får sitt betalkonto spärrat eller avslutat. I många fall beror detta på att bankerna anser sig ha bristande kundkännedom enligt penningtvättsregelverket. Med anledning av detta kommer FI bl.a. bjuda in representanter från ett antal banker och branschorganisationer under året för att diskutera problemen.

Riksbanken har avslutat den andra etappen i e-kronaprojektet och presenterat arbetet i en rapport. Under etappen har Riksbanken fortsatt att testa de tekniska lösningarna, vilket bl.a. innefattat hur banker och andra betaltjänstleverantörer kan integreras i e-kronanätverket, samt möjligheterna för att använda e-kronan offline. Riksbanken konstaterar bl.a. att offline-betalningar är möjliga, men att en sådan funktion i dagsläget innebär vissa risker som behöver undersökas närmre. Under etappen har Riksbanken även undersökt vissa juridiska frågor kopplade till e-kronan, t.ex. vilket tillgångsslag den skulle kunna vara.

EU:s MYNDIGHETER OCH INSTITUTIONER

Inom ramen för Europeiska centralbankens (ECB) arbete med att undersöka hur en ev. digital euro skulle kunna utformas, har banken publicerat en undersökning om betalningsvanor och attityder till digitala betalningssätt hos invånare i euroländer. Resultaten visar att en ny digital betalningslösning, t.ex. en digital euro, bör ha övertygande fördelar i jämförelse med redan befintliga lösningar för att den ska användas. Ett exempel är att lösningen går att använda över hela euroområdet, samt är möjlig att betala med såväl online som i fysiska butiker. Respondenterna uttryckte även vikten av att nya betalningslösningar är säkra och tillförlitliga. Dessa resultat liknar därmed till viss del resultaten i undersökningen Betalningsutredningen lät göra förra året.

EU-kommissionen genomför en konsultation om en digital euro. Konsultationen syftar till att komplettera den konsultation ECB genomfört, och ska inhämta synpunkter från aktörer verksamma inom betalningsområdet, liksom bl.a. konsument- och handelsorganisationer. Konsultationen ska, enligt Kommissionen, ge ytterligare underlag om bl.a. frågor kopplade till användares behov och förväntningar på en digital euro samt hur en digital euro kan påverka den finansiella sektorn och finansiella stabiliteten.

EU:s finansiella tillsynsmyndigheter EBA, Esma och Eiopa har i ett gemensamt uttalande varnat för riskerna kopplat till kryptotillgångar. Varningen utfärdas till följd av att myndigheterna noterat ett ökat intresse för kryptotillgångar hos konsumenter, liksom en aggressiv marknadsföring i bl.a. sociala medier. Myndigheterna påtalar att en stor del av kryptomarknaden faller utanför lagstiftningen och att konsumenter därmed bör vara medvetna om avsaknaden av konsumentskydd.

INTERNATIONELLT

Finlands centralbank har lämnat ett förslag om ny lagstiftning om kontanttjänster. Förslaget innefattar tillgången till kontanter, kontanter som accepterat betalningsmedel och möjligheten att sätta in kontanter. Finlands Bank menar att nuvarande reglering inte säkerställer att alla kontanttjänster är tillgängliga i tillräcklig utsträckning och vill genom förslaget säkerställa invånarnas möjligheter till att använda kontanter.

En grupp demokrater i den amerikanska kongressen har presenterat ett alternativt förslag till en digital dollar. Till skillnad från en digital centralbanksvaluta innebär förslaget, ”ECASH Act”, att denna form av digitala dollar inte skulle bygga på blockkedjeteknik eller ges ut av centralbanken (utan direkt eller indirekt av Finansdepartementet). I ett pressmeddelande som beskriver förslaget lyfts fram att den digitala dollarn skulle främja finansiell inkludering, konsumentskydd och dataintegritet, samt den amerikanska utvecklingen och regleringen av digitala tillgångar.

Data- och analysföretaget GlobalData har analyserat effekterna av att de amerikanska kortföretagen stoppat sin verksamhet i Ryssland. I analysen konstaterar GlobalData att detta kan gynna det ryska betalningsnätverket Mir, kort knutna till nätverket liksom inhemska banker. Detta eftersom ryska konsumenter väntas byta till lokala aktörer då dessa i högre utsträckning förväntas kunna säkerställa åtkomsten till bank- och betaltjänster.

TILL SIST…

Visste du att knappt hälften av befolkningen swishar minst en gång i veckan? Detta framkommer i Internetstiftelsens Svenskarna och internet 2021. I Betalningsutredningens enkätundersökning svarade 45% att de använder Swish på veckobasis. Samtidigt syns i båda undersökningar stora skillnader mellan åldersgrupper, där de äldre generationerna inte använder Swish i lika stor utsträckning eller lika ofta som yngre.