Nyhetsbrev december

Tack för i år! Nu är det ett år sedan jag fick regeringens uppdrag att utreda statens roll på betalningsmarknaden. Det är ett väldigt spännande och viktigt uppdrag, särskilt eftersom frågor om betalningar berör alla i samhället. Det är också frågor som engagerar, vi har märkt av ett stort intresse för utredningen hos allmänheten. Uppdraget är stort och jag har därför mycket värdefull hjälp från ett sekretariat, en sakkunniggrupp och en parlamentarisk referensgrupp. Mycket har hunnit hända sedan uppdraget presenterades av dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund och jag ser fram emot att fortsätta utredningsarbetet under det kommande året.

God jul och gott nytt år önskar Anna Kinberg Batra, särskild utredare

Detta är utredningens tredje nyhetsbrev och innehåller ett urval nyheter som sekretariat bedömer som relevanta för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen på betalningsmarknaden. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla dig till nyhetsbrevet eller tipsa oss om nyheter? Maila betalningsutredningen@regeringskansliet.se.

BETALNINGSUTREDNINGENS ARBETE

Utredningen har publicerat en rapport om skydd för person- och betaldata på den svenska betalningsmarknaden. Rapporten är skriven av Setterwalls advokatbyrå på uppdrag av utredningen och kartlägger lagstiftningen som skyddar svenska konsumenters betaldata samt de behov som kvarstår på marknaden.

SVERIGE

Vad händer när betalningssystemen ligger nere? Denna fråga diskuterades nyligen i Sveriges Radios Ekonomiekot Extra. I programmet deltog Joeri van Laere, krisforskare och docent i informationsteknologi, Riksbankens analys- och policyenhet för betalningar samt branschföreträdare från banker och Bankomat. Frågan lyftes även på konferensen Robusta betaltjänster, arrangerat av länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län. Fokus för konferensen var problem, konsekvenser och ansvarsfrågor relaterade till de samhällsstörningar som kan uppstå i norra Sverige när betalsystemet slutar fungera. Medverkade gjorde bl.a. Ragnar Olofsson, utredningssekreterare i Betalningsutredningen.

Flera årliga rapporter med koppling till utvecklingen på betalningsmarknaden har presenterats. Riksbanken har publicerat 2021 års Betalningsrapport, som beskriver och analyserar utvecklingen på betalningsmarknaden. I årets rapport diskuteras bl.a. digitaliseringen till följd av pandemin, befolkningens ökade intresse för kryptovalutor samt Riksbankens kommande system för omedelbara betalningar.

Internetstiftelsen har publicerat Svenskarna och internet 2021, som inkluderar ett kapitel om e-handel och digitala betalningslösningar. Kapitlet visar att majoriteten av befolkningen e-handlar, men att hälften av de som betalar på nätet ibland känner otrygghet, t.ex. vad gäller att lämna ut kortuppgifter.

Länsstyrelserna har ett uppdrag om att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster och inom ramen för detta publiceras varje år en rapport. Länsstyrelsen i Dalarna samordnar arbetet, och i årets bevakningsrapport framkommer bl.a. att 17 av 21 länsstyrelserar anser att tillgången till grundläggande betaltjänster för privatpersoner i allmänhet är tillfredsställande. Däremot framhålls att vissa samhällsgrupper har svårigheter att utföra grundläggande betaltjänster. 18 av 21 länsstyrelser bedömer t.ex. att situationen varken är tillfredsställande för gruppen äldre eller för personer med funktionsnedsättningar.

Swedbank har uppdaterat sitt utbud över vilka länder som det går att utföra gränsöverskridande betalningar till. Enligt information som Dagens industri har tagit del av innebär detta att banken inte längre erbjuder betalningsmöjligheter för privatkunder till 103 länder. Beslutet motiveras som ett led i arbetet med att minska risk för penningtvätt och terrorfinansiering. Vilka länder det rör sig om har banken inte gått ut med. (Obs! Artikeln från Dagens industri ligger bakom betalvägg).

EU:s MYNDIGHETER OCH INSTITUTIONER

Sex EU-länder har offentliggjort sitt stöd för det europeiska betalningsinitiativet (EPI), ett projekt som genomförs av marknadsaktörer i syfte att åstadkomma en europatäckande betalningslösning. Lösningen är tänkt att inkludera ett europeiskt betalkort och en digital plånbok och bl.a. fungera i fysiska butiker, vid e-handel och för betalningar mellan personer. EPI-projektet inkluderar för närvarande betaltjänstleverantörer från sju länder.

EU-kommissionen har beslutat att skicka ett s.k. motiverat yttrande till Sverige som en del i deras månatliga överträdelsebeslut mot EU-länder som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten. Det motiverade yttrandet fungerar som en varning till Sverige för att inte ha fullt ut införlivat direktiv 2015/2366 (även kallat betaltjänstdirektivet eller PSD2). Kommissionen påpekar att ett fullt införlivande omfattar att säkerställa att bevisbördan ligger hos betaltjänstleverantören, vilket enligt kommissionen är en grundläggande del av direktivets konsumentskydd. Sverige har två månader på sig från 12 november att införliva hela direktivet, annars kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

Payments Europe (en intresseorganisation för kortbaserade betalningsleverantörer) har publicerat en rapport om digitaliseringen av betalningar i Europa. Rapporten baseras på en enkätundersökning med 3 223 konsumenter och 680 handlare från flera europeiska länder, däribland Sverige. Resultatet visar att en majoritet av konsumenterna som svarat på enkäten är nöjda med de betalningsmöjligheter som finns tillgängliga och att 67 procent skulle stödja lagförslag som kräver att handlare tar emot digitala betalningar. Även handlare är enligt rapporten positiva till digitala betalningssätt och 70 procent skulle stödja initiativ som ger dem rätten att vägra ta emot kontanter. Rapporten uppmärksammar också en ny belgisk lag som ålägger alla näringsidkare att från och med 1 juli 2022 ta emot digitala betalningar, bl.a. i syfte att minska skattebedrägerier.

INTERNATIONELLT

Nigeria har lanserat en digital centralbanksvaluta, eNaria. Landet är det första landet i Afrika och ett av de första länderna i världen som har introducerat en digital centralbanksvaluta. Centralbanken förhoppning är att valutan kommer att göra betalningar enklare och mer sömlösa för hela befolkningen, särskilt de som befinner sig i finansiellt utanförskap. eNarian är skapad med s.k. blockkedjeteknik (även kallat distribuerad liggarteknik) och ska komplettera den fysiska valutan, Naria, vars värde har försvagats med 5,6 procent under året.

G7 har publicerat ett yttrande om digitala centralbanksvalutor med ett antal principer som bör vara vägledande i arbetet. G7-länderna menar bl.a. att en välfungerade digital centralbanksvaluta bör utformas så att den bidrar till att förenkla betalningar, även över landsgränser, utan att öka risken för penningtvätt.  En digital centralbanksvaluta bör också upprätthålla rättssäkerhet, transparens och god ekonomisk styrning samt vara klimatmässigt hållbar. I yttrandet framhålls även att valutan bör säkerställa integritet och skydda personer och system mot cyberhot och bedrägerier och vara stabila i kriser. Slutligen bör en digital centralbanksvaluta inte skada landets finansiella stabilitet eller marknadskonkurrens, inkräkta på andra länders ekonomier eller öka finansiellt utanförskap.  

Bank for international Settlement (BIS) har publicerat en rapport om effekten covid-19 haft på den internationella betalningsmarknaden. Rapporten visar att pandemin ledde till ett stort uppsving för digitala betalningar i alla typer av ekonomier, framförallt genom en ökning i icke-kortbaserade digitala betalningslösningar. Rapporten konstaterar även att efterfrågan på kontanter ökade kraftigt under pandemin, men att det främst verkar bero på att personer ville ha kontanter hemma av försiktighetsskäl och inte för att betala med. Sverige var dock det land i världen där kontantuttag under pandemin haft lägst värde. 

E-handelsföretaget Amazon har meddelat att de kommer att sluta acceptera betalningar från kreditkort utgivna av kortföretaget Visa från och med 19 januari 2022. Amazon menar att detta beror på de höga avgifter kortföretagen tar. Detta kan dock, bl.a. enligt Paul J Davies för Washington Times, ses som ett led i den större förändring som pågår på betalningsmarknaden där gamla nätverksaktörer som kortbolag utmanas av nya typer av betalnings- och fintechföretag.

TILL SIST…

Visste du att den totala mängden falska sedlar låg på en historiskt hög nivå under 2020? Förra året påträffades totalt 6 629 falska svenska sedlar i omlopp, vilket kan jämföras med 1 703 falska sedlar under 2019.