Nyhetsbrev juni

Tack för i vår! De senaste månaderna har naturligtvis präglats av kriget i vårt närområde och en alltför osäker omvärld. Detta har förstås fått många negativa effekter, men även inneburit en större medvetenhet om vårt samhälles sårbarhet, särskilt i dess digitala delar. Detta har präglat utredningens arbete och även lett till initiativ från regeringen och andra myndigheter, som ger viktiga förutsättningar för att stärka Sveriges säkerhet.

I höst går utredningen in i sitt slutskede och ska lämna sitt betänkande senast den 30 november. Därmed kommer arbetet med att ta fram konkreta förslag att intensifieras.

Till dess vill jag tacka alla inblandade för många spännande möten och bra inspel under våren, och önska glad sommar!

Anna Kinberg Batra, särskild utredare

Detta är utredningens sjätte nyhetsbrev och innehåller ett urval nyheter som sekretariat bedömer som relevanta för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen på betalningsmarknaden. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla eller avregistrera dig till nyhetsbrevet? Maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se

BETALNINGSUTREDNINGENS ARBETE

Anna Kinberg Batra har uttalat sig i Ekonomiekot Extra om Swish och behovet av mer statlig kontroll.

Anna Kinberg Batra har även deltagit i årets upplaga av e-legitimationsdagarna och konferensen DI Bank. På e-legitimationsdagarna tog Anna bl.a. upp vikten av att betalningsmarknaden är säker och inkluderande. Framträdandet går att se här.

SVERIGE

I förra veckan presenterade regeringen nya förslag med syfte att förebygga bedrägerier. Bl.a. ska det utredas om flera typer av företag, t.ex. betaltjänstleverantörer, ska delta i samverkan mot penningtvätt. Därtill gavs Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, i uppdrag att analysera och beräkna kostnader för att ta fram, vidareutveckla och förvalta en statlig e-legitimation.

Konsumenternas Bank- och finansbyrå (Konsumenternas) har publicerat sin verksamhetsberättelse för 2021, som redogör för de frågor och klagomål konsumenter skickat till byrån under året. I rapporten framkommer att den vanligaste frågan rör hur man kan hjälpa en anhörig med bankärenden. Det vanligaste klagomålet kommer från konsumenter som fått sitt betalkonto uppsagt.

Med anledning av att konsumenter ibland nekas att öppna betalkonto eller får sitt konto avslutat, har Finansinspektionen (FI) anordnat ett rundabordssamtal med ett antal banker. Även FI har noterat en ökning av antalet klagomål från konsumenter. Enligt mötesanteckningarna från samtalet uppmanar FI bankerna att föra statistik över antalet nekade ansökningar och uppsagda konton för att omfattningen av problemet ska synliggöras.

Finansinspektionen har även presenterat förslag på hur den finansiella sektorns motståndskraft kan stärkas. Rapporten har sin grund i ett regeringsuppdrag FI fick i slutet av mars. Myndigheten framhåller bl.a. av att det behövs en kraftig ambitionshöjning när det gäller tillsynen över finansiella företags cyberrisker. FI föreslår också att BankID och andra privata e-legitimationer bör bli föremål för tillsyn, alternativt att en statlig e-legitimation ersätter dessa.

I maj lanserade Riksbanken RIX-INST, en tjänst som möjliggör avveckling av s.k. omedelbara betalningar, f.n. betalningar med Swish. Med RIX-INST ska betalningar mellan banker kunna göras dygnet runt i realtid året om. RIX-INST är ansluten till ECB:s plattform TARGET Instant Payment Settlement (TIPS), och TIPS står för den tekniska lösningen. Arbetet med att flytta över Swish-betalningar till RIX-INST har påbörjats och planeras vara klart under nästa år.

EU:s MYNDIGHETER OCH INSTITUTIONER

I maj enades EU-parlamentet och det franska ordförandeskapet om ett preliminärt förslag till Digital Operational Resilience Act (DORA). Förslaget syftar till att stärka IT-säkerheten hos finansiella institut, dvs. exempelvis banker. DORA ska bl.a. säkerställa finanssektorns motståndskraft mot driftstörningar och
cyberattacker.

EU-kommissionen har inlett en konsultation med anledning av den kommande översynen av det andra betaltjänstdirektivet (PSD2). Syftet med konsultationen är att ge allmänheten och berörda aktörer att lämna synpunkter på direktivet och hur väl det fungerat. Inom ramen för konsultationen ges därtill möjlighet att svara på mer specifika frågor. Exempel på frågor är om definitionen av betaltjänstleverantörer bör breddas för att ta hänsyn till betalningsmetoder som inte fanns eller höll på att utvecklas när direktivet implementerades för fem år sedan. Detta inkluderar t.ex. kryptotillgångar och s.k. Buy Now Pay Later (BNPL).

INTERNATIONELLT

National Payments Corporation of India (NPCI) har lanserat UPI Lite, en tjänst som möjliggör offline-betalningar. NPCI är en paraplyorganisation för alla betalningssystem inom handeln. Organisationen startade på initiativ av den indiska centralbanken (RBI) och indiska bankföreningen (IBA). UPI Lite syftar särskilt till att underlätta för dem som har dålig internetuppkoppling eller helt saknar internet.

Finlands Bank har tagit fram särskilda riktlinjer för elektroniska betalningar. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att betalningslösningarna fungerar säkert i alla situationer och är effektiva ur hela samhällets synvinkel. I ett pressmeddelande lyfter bl.a. Olli Rehn, bankens chefdirektör, att diversifiering på betalningsmarknaden innebär bättre riskhantering. Han framhåller även att betalningssätt som används i normala tider utgör de bästa reservsystemen. Finlands Bank har tillsammans med bl.a. finansministeriet och den finska finansinspektionen även utvecklat ett reservsystem för dagliga betalningar i händelse av allvarliga störningar eller i undantagsförhållanden. Finansministeriet menar att säkerhetsläget i Europa har ökat behovet av ett sådant nationellt system.

Norges centralbank har nyligen presenterat årets rapport om den finansiella infrastrukturen. Rapporten lyfter bl.a. frågor kopplade till cybersäkerhet, omedelbara betalningar och digitala centralbanksvalutor. Banken framhåller även de digitala riskerna och att de finansiella systemen bör göras mer motståndskraftiga. Därtill nämns att Norges Bank har inlett en dialog med ECB om ett eventuellt deltagande i TIPS.

Mastercard har publicerat en rapport om gränsöverskridande betalningar. Rapporten grundas i enkätundersökningar besvarade av konsumenter och företag och deras användande av gränsöverskridande betalningar under pandemin. Enligt rapporten har efterfrågan på gränsöverskridande betalningar ökat. Dessa betalningar varit viktiga för små och medelstora företags kassaflöde eftersom många av dem expanderade verksamhet internationellt under pandemin för att kompensera för förluster
på hemmamarknaden.

VISSTE DU ATT…

…olika betalningssätt ger olika skydd? Betalningar som genomförs med kreditkort faller t.ex. in under konsumentkreditlagen, vilket bl.a. innebär att du kan få ersättning från banken vid kreditköp. På Konsumenternas hemsida står mer om olika betalningssätt och vilket skydd de ger.

Vill du tipsa oss om nyheter, maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se