Nyhetsbrev mars

Detta är utredningens fjärde nyhetsbrev. Med anledning av den senaste tidens händelser innehåller nyhetsbrevet enbart nyheter med koppling till Rysslands invasion av Ukraina och dess effekter på betalningsmarknaden i Sverige och internationellt. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla eller avregistrera dig till nyhetsbrevet? Maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se

SVERIGE

Den ryska invasionen av Ukraina har bidragit till att kontantuttagen ökat i Sverige. Enligt Bankomat, som äger cirka 70% av alla uttagsautomater i Sverige, ökade uttagen i landet med 31% under perioden 24–28 februari jämfört med motsvarande period förra året. Även Swedbank noterar ett ökat kontantuttag till följd av invasionen, liksom att kontantuttag svarar för en ökad andel av korttransaktioner. Detta framkommer i bankens senaste Macro Focus Consumer Spending Observer Sweden.

Med anledning av den ryska invasionen kommenterade finansmarknadsminister Max Elger i en artikel i DN potentiella effekter på betalsystemet. Max Elger menar att risken för cyberattacker ökat men säger samtidigt att aktörer i det finansiella systemet har erfarenhet av att hantera IT-attacker. I samma artikel beskriver Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, att det saknas rutiner för att upprätta snabba kreditgivningssystem i handeln om betalningssystemet skulle slås ut en längre tid. Betalningsutredningens Ragnar Olofsson lyfter fram frågan om riskfördelningen vid offlinebetalningar på kredit.

Max Elger höll tillsammans med finansminister Mikael Damberg den 8 mars en pressbriefing för att informera om de finansiella sanktioner som införts mot Ryssland och vilka potentiella konsekvenser invasionen har på den svenska finansmarknaden och svensk ekonomi. De båda ministrarna konstaterade att den finansiella stabiliteten i dagsläget bedöms som god men att säkerhetsläget kan innebära ökade cyberhot.

Finansdepartementet arbetar tillsammans med Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen med att värna den finansiella stabiliteten. I ett pressmeddelande från Riksbanken ges en kortfattad beskrivning av ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, liksom att man följer utvecklingen noga.

SWIFT

En stor del av nyhetsrapporteringen som rört sanktioner mot Ryssland har handlat om Swift. Swift är, något förenklat, ett system för att på ett standardiserat sätt kommunicera betalningsinformation vid internationella betalningar mellan banker. Ett antal ryska och belarusiska banker har beslutats att stängas ute från Swift i syfte att försvåra internationella betalningar. Detta har föranlett många analyser och kommentarer om vilken betydelse dessa sanktioner får. I bl.a. the Economist lyfts att Kinas motsvarighet till Swift, CIPS, skulle kunna få en ökad betydelse och därmed att fler internationella betalningar genomförs i den kinesiska valutan yuan. Samtidigt framhålls dollarns dominans: 40% av internationella betalningar genomförs idag i dollar, att jämföra med 3% i yuan.

Den amerikanska tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace beskriver också sanktionernas påverkan på Kina och landets relation till Ryssland och roll i internationella betalningssystem. Tankesmedjan menar att Kina kommer att arbeta för ett minskat dollarberoende, bl.a. i form av att minska sin användning av Swift liksom att skynda på möjligheterna till att använda Kinas centrala digitalbanksvaluta i internationella betalningar.

KRYPTOTILLGÅNGAR

Användandet av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina har ökat i samband med invasionen av Ukraina. I rapporteringen har frågor väckts om huruvida kryptotillgångar kan användas för att kringgå de sanktioner som beslutats om. Detta har bl.a. bidragit till att EU tydliggjort att även kryptotillgångar omfattas av sanktionerna. Flera bedömare tror att användningen av kryptovalutor därtill har begränsad effekt i detta avseende, stora transaktioner går långsamt att genomföra och beskrivs som relativt lätta att spåra. Kryptovalutors höga volatilitet och de avgifter som tillkommer vid köp hävdas utgöra ytterligare hinder.

ANDRA BETALNINGSRELATERADE FRÅGOR

Mastercard, Visa, American Express och PayPal har samtliga meddelat att de stoppar sin verksamhet i Ryssland. Sedan 6 mars avråder UD från resor till Ryssland, och att svenskar i Ryssland bör följa händelseutvecklingen noga. UD uppger bl.a. att det råder stor osäkerhet kring betalningssystem, att det finns uppgifter om att utländska betalkort inte längre fungerar i kortterminaler och att det även är svårt att ta ut kontanter i bankomater.

Ukrainas största bank, PrivatBank, beskriver i en intervju situationen för banken och bankväsendet i landet. Artikeln publicerades i början av mars, och bankens vd uppgav då att banksektorn fungerar överraskande bra – de digitala banktjänsterna fungerar och de flesta uttagsautomater har kontanter. Samtidigt beskrivs utmaningar med att tillhandahålla kontanter i hela landet, t.ex. då ukrainsk militär och polis rekvirerat en del värdetransportsfordon. Vd:n lyfter även det ökade hotet för cyberattacker.

Financial Action Task Force (FATF), som tar fram internationella standarder för bl.a. bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, har publicerat ett uttalande med anledning av invasionen. I uttalandet uppmanar FATF bl.a. nationella myndigheter att ge råd och underlätta informationsutbyte för att bedöma och mildra eventuella nya risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.