Nyhetsbrev november

Hej igen alla betalningsintresserade!

Vi börjar närma oss juletider och utredningen börjar så smått gå ner för landning. Hur statens roll ska se ut på betalningsmarknaden ligger fortfarande högt på agendan såväl i Sverige som inom EU och internationellt. Grundfrågan för utredningen kvarstår: vad bör staten göra för att alla i samhället ska kunna göra sina betalningar på ett säkert och effektivt sätt oberoende av ålder, funktionsnedsättning eller bankrelation.

Vårt arbete kan ni fortfarande följa på betalningsutredningen.se och hör gärna av er via betalningsutredningen@regeringskansliet.se!

Anna Kinberg Batra, särskild utredare

Detta är utredningens åttonde nyhetsbrev och innehåller ett urval nyheter som sekretariatet bedömer som relevanta för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen på betalningsmarknaden. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla eller avregistrera dig till nyhetsbrevet? Maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se

BETALNINGSUTREDNINGENS ARBETE

Anna Kinberg Batra skriver på DN Debatt att det efter många år av utredande och diskussion är hög tid för en statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå. Alla som bor i Sverige måste kunna identifiera sig digitalt samtidigt som elektronisk identifiering behöver vara säker och tillförlitlig. Det gäller inte minst för digitala betalningar. Identifiering och utgivande av identitetshandlingar är en statlig kärnuppgift.

I ett tal på SVD Bank Summit framhöll Anna Kinberg Batra att kontanter kommer att fortsätta finnas kvar i Sverige under lång tid framöver. Hon pekade på att den absoluta majoriteten av svenskarna knappt använder kontanter samtidigt som de flesta vill ha dem kvar. Även e-kronan togs upp och Anna Kinberg Batra betonade att om e-kronan ska införas så ska den ”tillföra nytta så att betalningssystemet blir säkrare och mer effektivt”.

Svenskarna är inte redo att slopa kontanterna sa Anna Kinberg Batra på ett seminarium på Finansförbundets kongress den 17 november. Det viktiga är att betalmarknaden är säker och effektiv och att alla ska kunna använda den, framhöll hon. Vidare betonade hon att det är helt oacceptabelt att en miljon vuxna i Sverige inte kan delta i den digitala världen. Anna Kinberg Batra framhöll också vikten av en statlig e-legitimation, liksom att Betalningsutredningen vrider och vänder på frågan om en eventuell e-krona.

SVERIGE OCH NORDEN

Av företaget Nets’ Nordic Payment Report 2022, framgår att 80 procent av de nordiska konsumenterna föredrar kortbetalningar på fysiska betalningsställen, 10 procent föredrar mobila betalningar och 5 procent föredrag kontantbetalning. Av de svenska konsumenterna har 27 procent helt slutat att använda kontanter.

15 stora svenska e-handelssajter har undersökts av företaget Optimizely utifrån kraven i EU:s tillgänglighetsdirektiv. På samtliga testade sajter finns fel och på de flesta finns över 100 brister redan på startsidan. Regeringen lämnade den 25 augusti 2022 en lagrådsremiss om införlivande av tillgänglighetsdirektivet i svensk rätt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lämnat en rapport till regeringen med förslag för att stärka det civila försvaret fram till år 2030. I rapporten pekar MSB på att Betalningsutredningens slutsatser kan få stor påverkan bland annat i frågan om att identifiera vilka finansiella tjänster som kan anses vara samhällsviktiga, exempelvis statlig kredit, möjlighet till off-linebetalningar i butik, åtgärder för lokal hantering av kontanter och möjligheten att hantera längre elavbrott genom utbyggnad av så kallade service- och trygghets (SOT)-punkter.

Finansinspektionen (FI) inrättar ett nytt verksamhetsområde för betalningar och beredskap för att öka myndighetens fokus på dessa frågor. Detta sker mot bakgrund av FI:s nya uppdrag som sektorsansvarig myndighet för den civila beredskapen inom området finansiella tjänster.

Regeringen föreslår i en proposition som lämnades till riksdagen den 27 oktober att skyldigheten att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner ska omfatta också filialer till utländska banker. Två av de fem största bankerna på den svenska bankmarknaden är numera filialer och omfattas därmed inte av skyldigheten för närvarande. Förslaget ökar enligt regeringen konsumentskyddet på bankmarknaden och konkurrensen mellan kreditinstituten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringen föreslår stärkt skydd för vissa fakturabetalningar i en proposition som lämnades till riksdagen den 27 oktober. I propositionen föreslås att det ska förtydligas att kravet på stark kundautentisering gäller när fakturabetalningar utgör en betaltjänst, exempelvis när ett kredit- eller betalningsinstitut betalar försäljaren och övertar fordran gentemot kunden. Stark kundautentisering uppnås exempelvis genom e-legitimation eller bankdosa.

EU:s MYNDIGHETER OCH INSTITUTIONER

EU-kommissionen antog den 26 oktober ett lagstiftningsförslag om göra direktbetalningar (eng: instant payments) i euro tillgängliga för privatpersoner och företag i EES-området som har ett bankkonto. Förslaget innebär att betaltjänstleverantörer (exempelvis banker) som erbjuder vanliga gireringar också måste erbjuda direktbetalningar i euro till samma pris. Behovet av att direktbetalningar är tillgängliga i hela EU var ett viktigt åtagande från kommissionen i Strategin för massbetalningar som publicerades i september 2020.

INTERNATIONELLT 

USA:s finansiella stabilitetsråd – Financial Stability Oversight Council (FSOC) – menar i en rapport att kryptotillgångar utgör en risk för den finansiella stabiliteten om det inte finns ändamålsenlig reglering som kan hantera dels sammankopplingen mellan kryptotillgångar och det traditionella finansiella systemet, dels att marknaden för kryptotillgångar växer. Många kryptotillgångar, kryptobörser och kryptorelaterade finansiella tillgångar saknar grundläggande riskkontroller för att förhindra uttagsanstormningar och för hög skuldsättning. Rapporten anger ett antal områden där ytterligare reglering behövs. 

Den amerikanska kryptobörsen FTX och tillhörande bolag ansökte den 11 november om konkursskydd enligt kapitel 11 i den amerikanska konkurslagen. Plattformen för handel med kryptotillgångar hade kämpat för att ta in kapital i miljardklassen för att undvika kollaps efter det att kunder hade gjort uttag på 6 miljarder dollar under loppet av 72 timmar. Så sent som i januari 2022 tog bolaget in 400 miljoner dollar i nytt kapital vilket gav en värdering av bolaget på cirka 32 miljarder dollar. 

VISSTE DU ATT… 

…  det är möjligt att operera in ett chip i handen för att göra betalningar i vanliga betalningsterminaler. Det är ett polsk-brittiskt företag – Walletmor – som erbjuder denna möjlighet för 250 euro.

Vill du tipsa oss om nyheter, maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se