Nyhetsbrev september

Välkommen tillbaka till höstens arbete!

Nu fortsätter utredningens arbete som regeringen just beslutat ska förlängas till i slutet av mars nästa år. Frågorna om ett säkert och effektivt betalningssystem får allt större uppmärksamhet, och i både kontantfrågan och aktuella EU-processer väcks nya frågor som behöver besvaras. 

Välkommen att fortsätta följa vårt arbete på betalningsutredningen.se och hör av er via betalningsutredningen@regeringskansliet.se!

Anna Kinberg Batra, särskild utredare

Detta är utredningens sjunde nyhetsbrev och innehåller ett urval nyheter som sekretariatet bedömer som relevanta för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen på betalningsmarknaden. Det urval som gjorts innebär inget ställningstagande av den särskilde utredaren.

Vill du anmäla eller avregistrera dig till nyhetsbrevet? Maila till betalningsutredningen@regeringskansliet.se

BETALNINGSUTREDNINGENS ARBETE

Betalningsutredningen har fått tilläggsdirektiv inklusive förlängd utredningstid till 31 mars 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen utöver det befintliga uppdraget i sitt arbete beakta effekterna av företaget ClearOn AB:s nedläggning av tjänsten Kassagirot samt EU-kommissionens aviserade initiativ om en digital euro och omedelbara betalningar.

SVERIGE

Tjänsten Kassagirot lades ner den 1 september. Kassagirot var en betaltjänstlösning för att över disk göra räkningsbetalningar, kontoinsättningar, kortuttag och insättning av dagskassa. Systemet användes av ca 150 ombud i Sverige. Länsstyrelserna, som ansvarar för bevakning och insatser för grundläggande betaltjänster, skriver att nedläggningen innebär att det bl.a. blir svårt för många att betala sina räkningar med kontanter över disk.

Svensk Handel har presenterat en ny undersökning om kontantacceptans bland sina medlemmar. Av undersökningen framgår att närmare 9 av 10 handlare fortsatt tar emot kontanter som betalningsmedel. Inom dagligvaruhandeln accepterar 93 procent kontanter. Drygt 7 av 10 handlare tror inte att butiken kommer att sluta ta emot kontanter.

Regeringen meddelade i augusti att den startar ett forum mot bedrägerier framför allt kopplade till bankkonton och digitala betalningar. I forumet ingår företag och intresseorganisationer som är centrala för att betalningar ska kunna genomföras i Sverige såsom banker, Bankgirot och företagen som tillhandahåller tjänsterna Swish och BankID.

Finansdepartementet skickade den 2 september ut promemorian Ökad motståndskraft i betalningssystemet på remiss. I promemorian föreslås att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar som ska träda i kraft den 1 juli 2023. Enligt förslaget utökas det tillståndspliktiga området för clearingverksamhet till att omfatta hela betalningsprocessen, i enlighet med vad som gäller internationellt. Definitionen av clearingverksamhet innebär enligt promemorian att företaget bakom Swish – Getswish AB – kan komma att omfattas av tillståndsplikt.

EU:s MYNDIGHETER OCH INSTITUTIONER

Europaparlamentet och Rådet nådde den 30 juni en preliminär överenskommelse om ett regelverk för marknader för kryptotillgångar (MiCA). Regelverket omfattar utgivare av kryptotillgångar inklusive så kallade stablecoins samt handelsplattformar och plånböcker där kryptotillgångar innehas. Regelverket syftar till skydda investerare och bevara den finansiella stabiliteten, samtidigt som innovation möjliggörs och attraktionskraften hos kryptosektorn främjas.

INTERNATIONELLT 

Finlands regering har lämnat en proposition med lagförslag till Finlands riksdag om tryggande av försörjningsberedskapen inom finansbranschen. Syftet med förslaget är att säkerställa dagliga betalningar för den händelse att normala betalningssystem inte går att använda vid allvarliga störningar i samhället eller under undantagsförhållanden. I dagliga betalningar ingår att göra överföringar från och ta emot betalningar till sitt eget bankkonto, betala med debetkort, ta ut kontanter och möjligheter till vissa mobilbetalningar.

Rysslands centralbank, som inledde sina första försök med en digital centralbanksvaluta i februari 2022, planerar att officiellt lansera en digital rubel under år 2024. Alla ryska banker och kreditinstitut ska tills dess ha anslutit sig till plattformen för den digitala rubeln. Ryssland blir därmed den tredje större ekonomin (efter Kina och Nigeria) som lanserar en digital centralbanksvaluta i stor skala. 

Enligt Ukrainska centralbankens stabilitetsraport har såväl banksystemet i sin helhet som elektroniska betalningar fungerat mycket väl i landet under Rysslands storskaliga invasion. Det har bl.a. funnits en hög motståndskraft mot cyberattacker.

Federal Reserves system för realtidsbetalningar, FedNow, ska lanseras i mitten av år 2023. FedNow ska underlätta för finansiella institut och betaltjänstleverantörer att erbjuda realtidsbetalningar dygnet runt via en flexibel och neutral plattform. Michelle W. Bowman, medlem i FED:s styrelse, har hållit ett tal som bl.a. belyser FedNows roll i det framväxande betalningslandskapet.

VISSTE DU ATT… 

… icke-kontanta betalningar i Ukraina har ökat snabbare än kontantuttagen under kriget (från januari till juni 2022) enligt statistik från Ukrainas centralbank.